LEDARE

12 juli 2007 - Månadsrapport

Vid sammanträdet den 5 juli beslutade ECB-rådet, baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna, att lämna styrräntorna oförändrade. Den information som har blivit tillgänglig efter ECB-rådets beslut att höja räntorna den 6 juni har ytterligare understött resonemanget bakom beslutet. Den senaste utvecklingen har också bekräftat att hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt fortsätter att vara uppåtriktade. Med tanke på den positiva ekonomiska utvecklingen i euroområdet är ECB:s penningpolitik fortfarande på den ackommoderande sidan med gynnsamma finansieringsvillkor, kraftig penningmängds- och kreditökning och riklig likviditet. Det är fortfarande motiverat att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt. ECB-rådet kommer att fortsätta att bevaka all utveckling noga för att säkerställa att hoten mot prisstabilitet på medellång sikt inte realiseras och att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förblir stabilt förankrade på nivåer förenliga med prisstabilitet. En sådan förankring är en förutsättning för att penningpolitiken även i fortsättningen skall kunna främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen i euroområdet.

Vad gäller den ekonomiska analysen så har den senaste informationen och enkätdata i stort sett varit fortsatt positiva och ger stöd för uppfattningen att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet fortsatte att expandera i stadig takt under andra kvartalet 2007 i linje med ECB-rådets grundscenario.

Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten på medellång sikt är fortsatt gynnsamma. Förhållandena är de rätta för fortsatt robust tillväxt i euroområdet. Vad gäller omvärlden har tillväxten i världsekonomin blivit mer balanserad regionerna emellan och är fortfarande robust även om den dämpats något. Externa förutsättningar stöder sålunda fortfarande euroområdets export. Den inhemska efterfrågan i euroområdet väntas också i stort sett fortsätta stärkas. Investeringsverksamheten torde förbli dynamisk och dra nytta av fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor överlag, ackumulerade och fortsatt stora företagsvinster, omstruktureringar av balansräkningarna och ökad effektivitet i företagen över en längre period. Samtidigt torde konsumtionen stödjas av utvecklingen av real disponibel inkomst allteftersom arbetsmarknadsförhållandena försätter att förbättras.

På kortare sikt är hoten mot de överlag gynnsamma utsikterna för ekonomisk tillväxt på det hela taget balanserade. På medellång till lång sikt ligger riskerna för ekonomisk tillväxt fortfarande på nedåtsidan, huvudsakligen på grund av externa faktorer och särskilt oron för ökad protektionism, eventuella ytterligare oljeprishöjningar och oron för en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser och potentiella ändringar av finansmarknadsentimentet.

När det gäller prisutvecklingen var HIKP-inflationen 1,9 % i juni 2007 enligt Eurostats preliminära beräkning, dvs. oförändrad från månaderna innan. Framöver bestäms fortfarande den årliga inflationstaktens profil på kort sikt av nuvarande och tidigare energiprisutveckling eftersom förra årets volatilitet leder till betydande baseffekter. Baserat på de aktuella nivåerna på oljepriser och priserna på oljeterminer, som visar en positiv lutning, kommer den årliga inflationstakten förmodligen att sjunka något under de kommande månaderna innan den därefter stiger kraftigt igen i slutet av året.

På medellång sikt, som är penningpolitiskt relevant, är hoten mot prisstabiliteten fortfarande uppåtriktade. Dessa risker är huvudsakligen relaterade till inhemska effekter. Särskilt som kapacitetsutnyttjandet i euroområdet är högt och arbetsmarknaderna fortsätter att förbättras uppstår begränsningar som skulle kunna leda till att framför allt löneutvecklingen blir starkare än väntat. Dessutom kan prissättning i marknadssegment med låg konkurrens öka under sådana förhållanden. Sådan utveckling skulle utgöra ett markant hot mot prisstabiliteten. Det är därför ytterst viktigt att alla berörda parter fortsätter att ta sitt ansvar. Speciellt löneavtalen bör vara tillräckligt differentierade för att beakta priskonkurrenskraften, den fortsatt höga arbetslösheten i många länder och sektorspecifik produktivitetsutveckling. ECB-rådet understryker vikten av att undvika en löneutveckling som skulle leda till inflationstryck och försämra köpkraften för alla invånare i euroområdet. Uppåtriskerna för prisstabiliteten beror dessutom på höjningar i administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver vad som hittills aviserats och den potentiellt procykliska inriktningen av finanspolitiken i vissa länder. På den externa sidan kan uppåtrisker uppstå från möjligheten av framtida oväntade oljeprishöjningar.

Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Den underliggande takten i den monetära expansionen är fortsatt stark mot bakgrund av den redan rikliga likviditeten. Den fortsatt kraftiga monetära expansionen återspeglas i M3:s fortsatt snabba ökningstakt, som i maj ökade med 10,7 % på årsbasis, samt den fortsatt höga nivån på kreditgivning. Den starka penningmängds- och kreditökningen härrör till viss del från de gynnsamma finansieringsvillkoren och den stadiga ekonomiska tillväxten.

Vid identifiering och granskning av sådana underliggande trender i penningmängds- och kreditutvecklingen som är viktiga för penningpolitiken är det viktigt att bortse från kortsiktig volatilitet och effekterna av förändringar i lutningen på avkastningskurvan och externa faktorer som sannolikt visar sig vara tillfälliga. Om man beaktar detta finns det flera indikatorer på att de högre korträntorna nu påverkar den monetära dynamiken även om de hittills inte nämnvärt dämpat styrkan i penningmängds- och kreditutvecklingen överlag. Kortränteuppgången har till exempel bidragit till en mer dämpad ökning i det snäva penningmängdsmåttet M1 de senaste kvartalen. Så har även ökningstakten på lån till den privata sektorn, mätt på årsbasis, visat vissa tecken på att stabiliseras sedan mitten av 2006, även om den fortfarande ligger på tvåsiffriga nivåer. Stabiliseringen i kredittillväxt har nu blivit mer brett baserad och framgår av kreditgivningen till både icke-finansiella företag och hushåll. I det senare fallet speglar stabiliseringen av kredittillväxten även en viss dämpning i husprisutvecklingen, även om ökningstakten i huspriserna fortfarande är hög genomsnittligt i euroområdet.

I och med att penningmängds- och kredittillväxten är fortsatt stark finns det klara indikationer på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. Efter flera år av kraftig penningmängdstillväxt är likviditeten i euroområdet fortsatt riklig. I detta läge kräver den monetära utvecklingen fortsatt noggrann bevakning, särskilt mot bakgrund av ökande ekonomisk aktivitet och fortsatt stark utveckling på fastighetsmarknaden.

Sammantaget är det i bedömningen av prisutvecklingen viktigt att bortse från all kortsiktig volatilitet i inflationen. Den relevanta tidshorisonten för penningpolitiken är det medellånga perspektivet. Hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt fortsätter att vara uppåtriktade, framför allt relaterat till den inhemska sidan. I och med att kapacitetsutnyttjandet är högt och arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras uppstår begränsningar som skulle kunna leda till att framför allt utvecklingen av löner och vinstmarginaler blir starkare än väntat. Stark penningmängds- och kreditökning i ett läge med redan riklig likviditet gör att en avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära analysen ger stöd för bedömningen att uppåtriskerna mot prisstabiliteten kvarstår på medellång till lång sikt. ECB-rådet kommer följaktligen att bevaka all utveckling noga för att säkerställa att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras och att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förblir stabilt förankrade på nivåer som är förenliga med prisstabilitet. Att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt är fortfarande motiverat.

Vad gäller finanspolitiken noterar ECB-rådet med oro att det i flera länder uppstår ett tryck på att lätta på tidigare budgetkonsolideringsmål. I det rådande gynnsamma ekonomiska klimatet överlag är det angeläget att alla regeringar i ekonomiskt ”goda tider" följer bestämmelserna om budgetkonsolidering i stabilitets- och tillväxtpakten och att alla berörda länder fullgör de åtaganden de kom överens om vid Eurogruppens möte i Berlin den 20 april 2007. Enligt Berlinöverenskommelsen skulle de flesta länderna i euroområdet kunna nå sina medelfristiga mål 2008 eller 2009 om de drar nytta av de gynnsamma konjunkturförhållandena, och samtliga länder nå målen senast år 2010. Dessa utfästelser bör speglas i budgetplanerna för 2008 så att regeringarna ännu en gång undviker åtgärda budgetbalanserna under ekonomiskt ”goda tider”. Samtidigt välkomnar ECB-rådet att Ekofinrådet lägger vikt vid åtgärder för att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och effektivitet.

Vad gäller strukturreformer stöder ECB-rådet till fullo alla åtgärder som förbättrar produkt-, arbets- och finansmarknadernas funktion. I samband de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning konstaterade EU-länderna att en väl fungerande inre marknad förblir ett centralt inslag i Lissabonagendan och att dess fyra friheter kommer att stärka Europeiska unionens konkurrenskraft. En prioriterad fråga för medlemsländerna är att genomföra den inre marknaden, framför allt när det gäller den fortsatta integrationen av finansmarknaderna, effektiviseringen av konkurrensen på energimarknaden och implementeringen av tjänstedirektivet. Ökad konkurrens på marknaden och minskade gränsöverskridande hinder är till nytta för konsumenterna genom att de leder till lägre priser och större produkturval. För företagen innebär detta ökad effektivitet, dynamik och förmåga att klara ekonomiska chocker och de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Utan att följa principen om ”en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens” går det inte att främja den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen på lång sikt, förbättra euroområdets förmåga att klara av ekonomiska chocker och upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Detta bekräftades på Europeiska rådets senaste möte när EU-ledarna enades om att foga ett nytt protokoll till fördragen i anslutning till regeringskonferensen. Protokollet understryker att en inre marknad som innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids är absolut nödvändig för väl fungerande EU-ekonomier.

Det här numret av månadsrapporten innehåller två artiklar. I den första artikeln ges en beskrivning och tolkning av den monetära utvecklingen i euroområdet sedan mitten av 2004. Den andra artikeln innehåller en granskning av viktiga strukturella kännetecken och den senaste ekonomiska utvecklingen i större oljeexporterande länder.